Barnen i ...
Barnen i afrika och multimijonärer.
"Tänk på barnen i afrika" sa de flestas morsor när dom ville tvinga ner brocoligratängen. Roligt hur barnen i afrika alltid är svältande och i nöd och hur vi på nånt sätt acceperat det som normen... eller det kanske bara är tragiskt?
Hursomhelst finns det så många och så mycket att tycka synd om här i livet. I tidningen är det en kalvalkad av krig, sjukdom och självmord. På tv; dokumentärer om fetma och folk som ersätter sina flickvänner och barn med livslika dockor.
Men vi verkar inte ha tillåtelse att tycka om synd om oss själva om nån har det sämre.
Är det inte synd om folk som är ensamma, vare sig dom är fattiga eller multimiljonärer?
Lars Winnerbäck säger det bäst:
Ignorera dom dåligt bilderna och fokusera på texten.
Fejkvuxen.
Det är helt enkelt inte kul att vara under 20 i Stockholm.
Sitter med brorsan framför datorn och försöker hitta nåt bra ställe som inte tar en titt på mitt leg och säjer "tyvärr MEN".Det är inte lätt.
För det är ju så. Majoriteten av alla 18-19 åringar är alldeles för cp för att funka på vanliga klubbar och då får dom alla samlas på ett cp ställe, även om dom är den 10 procent som inte är cp. Så står man där, på en cp klubb med cp'n och dricker sig dumfull för att passa in.
Men danmark är det 16 på krogen, alltså 16 överallt. Och det funkar.
Det styr upp sig själv. Cp'n går då till sina rosa plastiga fotöljer och sin fejkade lyx (För att dom vill HA det. Dom vill ha ett vip dansgolv, för dom tror att det ÄR lyxigt). Spelar man gubbmusik får man 40+. Spelar man dålig euro-house får du cp'n. Det är bara följa målgruppen och kasta ut dom som inte funkar. Eller är det för omständigt för stockholmare? Tror folk verkligen att hela systemet kollapsar om du ändrar på det?
...
Jag vet inte, jag vet bara att just nu är systemet fittigt mot mig i två år till. I två år till får jag vara fejkvuxen. Får gifta mig, skaffa körkort, köpa folköl, hamna i vuxen-finkan och deklarera själv. Men jag får bara hänga med cp'n i dåliga klubbar.
Fan.
Biz-nezz and catch-22.
Men det är väl sant, att driva vad some helst med lokal är ju otroligt svårt, dyrt och tidskrävande. Mellan lokal, lån, renovering, personal och utrustning så åker kostnaderna i höjden för ett litet fint stället. Och om detta lilla ställe inte tar otroligt mycket för sina tjänster så blir marginalera små.
SÅ. Om du överlever detta så står du där. Du är fast på ditt jobb, du måste spendera hela dagen med att jobba och att städa upp, samtidigt som du inte får mycket för det utom vetskapen om det lilla stället som du har är ditt. Och troligvis är det inte ens uppskattat av den stora massan, som lika gärna går på 7/11 och köper bränt blaskaffe. Folk älskar ju bajs, som sagt.
Om det är pengar man är ute efter så kan man lika gärna vara hundfoders importör, eller göra papp-lådor till posten. Eller ta ett vanligt 9 till 5 jobb och sälja sin tid för pengar. Det finns mycket pengar att tjäna på tråkiga saker.
Men ju mer jag tänker på att spendera mitt liv görande tråkiga saker desto mer skeptisk blir jag. Vem vill jobba 8 timmar med nånt dom hatar för att få 8 timmars fritid?
Om allt annat skiter sig så kan jag alltid råna en värdetransport.
